Riddarhyttemålet
Ord och uttryck	Betyder:	Exempel:
A
Allri	Aldrig
Ampert	”Rekordeligt” fruntimmer /Fint
Ar, A´ra	Andra	Skyve på nar sia glydda ä fullt mä gammalt räschä. (Skjulet på andra sidan skogsöppningen är fullt av skräp)
Arder / arrder	Al (träd)
Armlu	Eländig
Arnacka	Almanacka
Assint	Inte alls, bättre än ingenting
B
Backen	Marken
Bakåvu	Bakvänd
Bakersta	Längst bak
Bakätter	Bakom / efter	Han strôpplar på bakätter räven (Han går sakta och vingligt efter räven (en sorts "skottkärra"))
Barrfota	Barfota
Barhuda	Barhuva
Blemma	Utslag (på huden)
Bliga	Glo, stirra
Blånna	Blåmärke
Begla	Glo, titta
Behändu	Knepig
Bekytta	Bekymrad
Benstälpa	Krokben
Ble	Bläddra
Blogen	Blodet
Blä	Bläddra
Blöddra	Prata mycket
Bonke	Hästkälke
Bredde, i bredde mä	Bredvid
Bråraske	Snabbt	Dä ä´nte gjort i bråraske (Det är inte så snabbt gjort)
Bröndar, det bröndar	Det går dåligt, det ”djävlas”
Bubba	Bära
Bukjola	Livremmen
Buku	Fet
Bura	Fjöl på utedass
But	Môln-but, snö-but, tjäl-but
Butt	Tvättkar
Butu	Fet
Bychu	Lortig, skräpig
Bändu	Besvärlig
Bôrde	Böld
Bôrg	Duktig
Bôrna	Svälla
Bôrt i tok	Väldigt fel
Bôs	Skräp
D
Dase	Lortaktig person
Dotra	Dottern
Dragnagel	Sup
Drul	Stor ”grej”
Drälla	Spilla
Drôpe	Droppe
Dynjibingen	Slafen
Dånku	Ej frisk
Däven
Däja	Där ifrån	Gå däja (Gå bort därifrån!)
Dän, ta dän	Ta bort
Dännä	Där borta
Däven	Lätt fuktig
Dôppa	Kaffebröd
Dôrrgåta	Dörrkarm
Döva	En pris snus
E
Emanebuss / Emanibuss	I reserv
Etterkôtt	Argsint person
Ettru	Envis, Argsint
F
Fallfota	Lätt för att ramla
Febbla, febblu	Fumla, Fumlig
Fesljummi	Dåligt varmt
Fippel	Petgöra
Fjantu	Löjlig
Flessa	Skratta
Fluk	Vattenpöl
Flyfota, flyhänt	Snabb
Flå	Ha bråttom
Flåsstind	Andfådd
Flôg	Snabb tanke. Ryggont.
Flôtkabbe	Munk (bulle)
Fola	Föda (mat)	Han har bitt dåli´t fola (han har fått för lite mat)
Fotta	Gå med små steg
Fotfärdu	Snabb
Frän	Skarp doft, duktig
Fälas	Ha brottom, jäkta
Fössa ve	Snudda vid
G
Gali, illa gali	Galet,väldigt galet
Gape	Mun
Gavla	Dåligt klädd
Getta inte	Ville inte, tordes inte (om man är blyg)
Glana	Sur (mjölk)
Glindsläng	Snedträff (med hammare eller slägga)
Glummin / glummen	Glupsk
Glysa	Titta nyfiket
Glôpput	Gropigt
Grillut	Färgstarkt mönster
Glydd	Öppning i skogen
Glôder / Glôdder	Issörja
Glöta	Bada, plaska med något länge
Gnessa	Gnida på stol eller sadel
Gni, gnia	Springa fort
Grann	Tunn, smal
Grän	Gran
Gränju	Grinig
Grövel	Grums, bottensats
Gådäja	Gå därifrån
Gångserka	Skinnflådd i baken
Gôr le	Väldigt arg
Gôr, gôru	Smet, smetig
Gôrkôtt	Grinig pojke
Görlös (J)	Inte ha något att göra
Gôrkänga	Elrits, kvidd
Gôrma	Föra oväsen, svära
H
Habrovink, abrovink	Krumelur
Halkutt	Halt, halkigt
Harscha	Halka, åka kana
Harsklutt, Harsklitt	Märkvärdigt, väldigt
Herru	Nervös, hispig
Hôlpôjk	Flicka
Hôj	Hej
Hôl	Hål
Hôrsbocken	Enkelbeckasin
Hänna / hänner	Här
Hänter	Händig
Hävli	Duktig, bra
Hörka	Orka
Hörs!	Oj då!
Hötta	Hota genom att sträcka handen upp i luften	Hötta mä näven
I
Igel	Ivrig, seg arbetare
I kvällst	I gårkväll
I môrsche	I dag på morgonen
I môre	I morgon
Ila	Frost
Indrôpandes	Komma in, inramlandes
Innafet	Lönnfet
Innu	Egen
Itråt	Till / Tillsammans med (mat)	Ska du inte ha nåt sôgel itråt jolprona? (Ska du inte ha någon sovel till potatisen?)
J
Jama mä, jamsa mä	Hålla med
Jammla	Svammla
Jigglu	Ostadig
Jola	Jorden
Jolbär / jolpron	Potatis
Jollu	Larvig
Jolmut	Dåligt (dåligt kaffe)
Jussôm	Liksom
Järg, järgnät	Spindel, spindelnät
Jäsken (på jäsken)	Snart slut
Jävla	Tugga tuggummi smaskandes
Jöskandes	Vetifan hur man översätter	Kôrs i jöskandes bôtten (Måste väl vara rikssvenska, eller….?)
K
Kabba	Slå ihärdigt
Kabba, ligga och kabba	Ligga och slöa
Ka(r)sche	Kasse
Kape	Flöte
Karda	(Stor) hand
Karu	Mallig
Klessu	Kladdig
Klickonamn	Smeknamn
Klossa	Groda
Klå	Leka / vinna i spel
Klössa	Klättra
Knaper	Fint folk
Knaperben	Brosk i fläsk
Knöckla te	Skrynkla till
Knôgglu	Ojämn
Knôllru	Lockig
Koa	Sova
Koksa, koxa	Titta
Kollejox	Blandning
Kolåma	Kobajs
Konsört	Bekant, på god fot med
Kovés	Krok, krumelur
Kragglu	Krasslig
Kravel	Elände
Kravlu	Må dåligt
Kringt	Ofta
Kretter	Kreatur
Kuckla, kuckelgubbe	”Meka”, finurlig gubbe
Kulen	Småfrusen
Kuli	Ruggigt, otäckt
Kullra (ikull)	Ramla (omkull)
Kurka	Inte orka / jävlas
Kuta	Springa
Kånkelbär	Bajs i stjärten
Käppas	Tävla
Kôlblå	Blåfrusen
Kôna	Flicka (ofta i nedvärderande mening)
Kôta	Tälja
L
Lank	Svagt kaffe, dåliga spelkort
Latblanda	Lat
Lessin	Ledsen
Licker, lickre, lixt	Bra, bättre, bäst
Liranka	Ont i ryggen, (efter att ha slagit med lie)
Lura	Hembryggt, jäst, socker och vatten.
Luru	Berusad, även person som är finurlig
Luschut, det luschar på	Bråttom, det rullar på
Lutin	Villig
Lya	Lyssna
Låga	Legat
Låma	Spottloska
”	”Lite slö” kvinna
Läll	Eller ?
M
Mack, metmack	Mask
Malak	Matt, småsjuk, trött
Maru	Besvärlig
Mesu	Långsam / säger inte ifrån
Mormor	Stor rörtång
Mynda	Myndig
Må ´dä	Är det så
Människa	Kvinna
Mölja i sig	Äta mycket
Mölju	Orolig i magen
Môrn, môrnbut	Moln, molntapp
Môrna te sig	Vakna till
N
Nar `sia	Andra sidan	Skyve på nar sia glydda ä fullt mä gammalt räschä. (Skjulet på andra sidan skogsöppningen är fullt av skräp)
Nuffra	Siffra
Nyttu	Näpen, liten, fin
Nôa	Kröka och nita genomslagen spik
Nöppra	Ta små bitar, fisken kan nöppra på masken
O
Ocken	Vem, vilken
Oknu	Okänd
Ohôvlu	Oartig
Omistandes	Saknad
Otering	Otrevlig person
Otäckstyg	Otrevligt, djävulskap
Ovulin, ovôlu	Slarvig, ovarsam
P
Pappa	Dia
Peppla	Kvissla
Pjoltu	Larvig
Plugg	Potatis
Plunta	Flaska
Pluska	Plånbok
Pringla	Mygglarv (i vatten)
Pöjtjä	Pojke
Pôtfis	Långsam person
R
Rackut	”Jäkligt”, väldigt
Ranku	Ranglig, ostadig
Rarätt	Problemfritt
Rask	Skräp
Remma	Stöka, väsnas
Rimpa	Remsa
Ruggu	Kulen
Ruka, koruka	Bajs, koskit
Rålös	Förvånad
Rångla	Vingla
Rånne	Fukt
Rämmil	Skräp
Räschä	Skräp
Rômptånga	Svanskotan
Rônsk	Brunstig
S
Siddu	Ser du
Sinnu	Arg
Skansa	Skina
Skrabbu	Dålig, krasslig
Skrilla	Åka på isen
Skrogge	Skum (på öl)
Skrumminmuli	Halvmörkt
Skumt	”
Skrôpp (sinnu)	Väldigt (arg)
Skulven	Rädd
Skulvin	Skakis, må dåligt
Skyve	Tak över t ex ved	Skyve på nar sia glydda ä fullt mä gammalt räschä. (Skjulet på andra sidan skogsöppningen är fullt av skräp)
Skåna	Vindsplan
Sladdertacka	Skvallerkärring
Slapra	Skramla
Slashas	En som drar benen efter sig
Slirut	Halt
Slovisch	Krok, omväg
Slångerbånk	Vinglig person
Slångra	Vingla
Slätvila	Ligga och vila
Slô dank	Lata sig
Smekase	Smeddräng
Småfälu, småfärdin	Långsam
Smôla i sig, smôla mä	Äta, smyga med el. göra något sakta.
Snarsint	Lättretad
Snepa	Kastrera
Snöga	Snöa
Snörvla	Tala i näsan, dra med snoret
Sopa te	Slå till
Spragge	Träbit, kvist
Späna	Sparka
Stagge, äta på stagge	Onödigt mycket
Starva av	Dö
Ståme	Egen en
Sterru	Orolig
Stinkut	Småregnigt
Storrumma	Tar stor plats
Streken	Strömmen (i vatten)
Struttu	Vinglig i benen
Stutta	Knuffa
Stäbba	Huggkubbe
Stäcku	Liten, kort
Sulla	Spilla på sig
Svalvulen	Kall, när det är kyligt ute
Svervla	Göra borrhål större (med borren)
Svinpäls	Otrevlig
Svinta förbi	Skynda förbi
Svultin	Hungrig
Svång	Hungrig
Svånku	Svankryggig
Sôgel	Sovel
Sôgla mä	Spara på
Sölu	Långsam
Söma	Sy
T
Tabrasch	Stor olycka
Tafflu	Dålig
Tallsmacka	Vattenödla / Nötväcka
Tarv	Torr, sträv
Tarv	Sniken
Tass mä	Ha att göra med	Han ä inte lätt att tass mä. (Han är inte lätt att ha att göra med)
Tjålfia	Pratmakerska
Tjålfis	Pratmakare
Tjåla	Prata larvigt
Tjålu	Kelsjuk, pratsjuk
Tjärmäling	Rep
Tôcka på dig	flytta på dig
Tok-heller	Nej
Toom	Hungrig
Tragga	Prata mycket (för mycket)
Trindkävling	Torr kvist (ved)
Truttu	Tjurig
Tryta	Ändtarmsöppning
Trôkdase	Tråkmåns
Trômma åv	Hugga av
Tuddut	Inte så dåligt
Tuffil, Tuffla	Pojk-, flickstackare
Tåstu	Anfådd, svårt att andas
Tômsu	Fumlig
Tôrrdöpare	Någon som sätter smeknamn på folk
U
Uddvalla	Kaffekask
Utrita	Med på bild (i tidning)
Uttag	Utskällning
V
Valfingra (med tjockt L)	Stel om fingrarna
Vandra	Vardera (sidan)
Varta, Vorta	Blivit
Vevla	Vifta (med armarna)
Våle	Lekplats av ris för fisk
Våmma	Magen
Väla mä	Vänslas med
Värleka	Vindflöjel )med gubbe o gumma som vevar en slipsten)
Vôla	Inte uppskatta / inte sänka sig så lågt
Y
Yppin	Öppen
Å
Åbäku, Åbäkä	Osmidig, stor
Åcken	Vem
Åge	På spänn
Åggu	Grinig
Åtra	Ångra
Åvjäckslu	Vrång, omöjlig
Åvuns tvärt	Med detsamma
Ä
Ämlu	Svag, trött, blek
Än (uttalas ään)	Ändan
Ö
Ôggu	Grinig
Öka	Eka (båt)
Öschilåma	” ”
Öschiskit	Drillsnäppa